VÄSTERVIK

Om något som förändrats till det sämre

Då min hjärna envisas med att tänka kan jag inte undgå att börja fundera över vad som pågår i SVT nuförtiden. En företeelse där människor bänkar sig på lördagskvällar, en skål med chips kanske, och något litet att dricka. Sedan börjar det. Mello.

Jag kan inte låta bli att dra vissa parallella funderingar om Bröd och skådespel (latin: panem et circenses) Det är ett uttryck från romartiden då romerska imperiet erbjöd folket gladiatorspel och annan underhållning i kombination med något att äta för att undersåtarna skulle hålla sig lugna och nöjda och inte protestera. Kanske är det att ta det tankarnas stickspår aningen för långt men jag är rädd att jag bara är allt för nära sanningen.

Låg nivå

Det finns fortfarande människor som påstår sig tycka om melodifestivalen. Det gör inte jag längre. De fyra veckornas plåga innan självaste finalens paroxysmer i akustisk nedskräpning är ett enda långt lidande, mest beroende på den beklämmande bristen på bra bidrag. Jag vill inte peka ut någon speciell, jag anser att de flesta bidragen i ”mello” är bedrövliga. Det hjälper föga att vifta med ballonger, eller små söta skyltar för vem som helst med någon liten hum om vilket arbete det ligger bakom riktig musik kan vittna om hur erbarmligt låg nivån är på det skräp som saluförs i år.

32 kläm på lilla veken

Jag har följt melodifestivalen sedan jag var liten och alltid ansett att det är en trevlig företeelse, rentav något att längta efter, men efter de senaste upplagorna gör jag inte det längre. Det började för några år sedan med alla de där pubertala stackarna som hela tiden var tvungna att känna efter så att deras könsorgan satt kvar medan de med målbrottsspruckna röster försökte hävda sin manlighet. Rekordet togs av en synnerligen osäker yngling som lyckades med konststycket att hinna få med 32 kläm på den lilla veken innan pinan var över. Jag räknade och minns ännu hur tröttsamt det var, låten mins jag som väl är inte.

Bottenskrap

I år har ledningen skrapat längs bottnen och valt att släppa fram en massa så kallade tv-profiler med så klen sångröst att allt måste dränks i körer, ungefär som om vore de sirap. Dränkas med sådana kopiösa mängder att den obefintliga originalrösten helt försvunnit. Och kanske är lika bra det.

Med tanke på hur många ytterst skickliga låtskrivare det finns i vårt avlånga land finner jag det anmärkningsvärt att personer som till exempel Gson alltid lyckas få med en eller, vanligare, flera bidrag.

Nej, jag är inte bitter, jag tycker bara att Sveriges största musiktävling borde kunnat prestera så mycket bättre än det här. #mellosugerhårtiår


1 kommentar

Marie Nordberg · 2018-02-11 kl. 19:16

Håller med. I år verkar botten vara nådd. Alltid ska de ha med nån Joker i varje omgång, Gardell den här ggn. Och jag missade nästan hela Carmen tack vare min nyfikenhet. Såg bara slutet på en modern variant av Carmen där hon dränktes till döds. Mycket konstigt att se dom plaska runt i vatten i stället för det sedvanliga sticket i bröstet med en kniv, men det är väl inte pk i dag med tanke på vår våldsamma vardag med skjutvapen och kniv. I alla fall fin musik – tycker jag är väl bäst att tillägga.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

10 + elva =